Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Israel är ”the bad guy”. Och för att få fram den åsikten förvanskar man gärna verkligheten. I det här fallet blir det väl dock lite väl tydligt. Tunnlarna till Egypten lär väl byggas därför att man inte kan passera gränsen mellan Gaza och Egypten ovan jord. Dvs: pga. Egyptens blockad av Gaza…

Mu!tunnlar4

 

Bilden är från SvD

Fruktlösa förhandlingar

Alla inblandade verkar överens om att de nystartade förhandlingarna mellan Israelerna och Palestinierna knappast kommer att leda till ett fredsavtal.

Utifrån tidigare havererade försök kan man identifiera två stora hinder:

  1. De som förhandlar för Palestiniernas räkning måste vara beslutsmässiga, och kunna tala för alla Palestinier. Hamas, som styr över Gaza, är dock inte med i förhandlingarna.
  2. Palestinierna, och de omgivande länderna, måste ha en verklig avsikt och vilja att sluta fred med en judisk stat i Mellanöstern. Det är dessvärre inte fallet för flera av aktörerna i området – inte ens för Palestinierna.

Det finns säkerligen fler stora hinder för ett fredsavtal – men en sak är i alla fall säker: Det handlar INTE om bosättningarna. Utifrån tidigare förhandlingar vet alla att drygt 95% av all mark man bråkar om kommer att hamna i den tilltänkta Palestinska staten. 90% av alla bosättare kan, förvånande nog, bo kvar i den resterande delen – och Palestinierna kompenseras med andra landområden. Och får kanske tom. en skyway mellan Gaza och Västbanken. Voilà!

Andra intressanta bloggar om Israel, Palestina

Press: DN, SvD, SvD

Man vill gärna tro att de folkvalda är något så när klarsynta och omdömesgilla, åtminstone när det gäller fungerande demokratier. När politikerna yttrar sig i något som rör Israel tas man alltför ofta ur den villfarelsen.

Ett bra exempel är EU:s utrikesminister Cathrine Ashton, som i en och samma mening nämner Breivik’s attack i Norge, en islamistisk attack i Toulouse, vad som sker i Syrien, och barn som dödas i Gaza. Det senare naturligtvis med direkt hänvisning till Israels agerande. Ashton hyllade dessutom de unga Palestinierna som ”mot alla odds, fortsätter att studera, arbeta, drömma och satsa på en bättre framtid”.

Om inte ni redan insett det absurda i jämförelsen, och Ashton’s syn på situationen i Gaza, så kan ni läsa om hur dagisundervisningen går till i Gaza. Uppklädda i Jihaduniformer och beväpnade till tänderna får småttingarna lära sig att hata Israeler och hoppas på att få dö martyrdöden ”och träffa pappa i paradiset”. Sannerligen drömmar och hopp om en bättre framtid, men hur i all världen kan EU:s utrikesminister sympatisera med sådana tankar?

Andra intressanta bloggar om Israel, Palestina

 

Israel legaliserar de tre bosättar-utposterna Sansana, Rechelim och Bruchin på Västbanken. Onödigt men inte särskilt avgörande.

Bosättningarna i sig är inte ett hinder för en fredsuppgörelse. De förslag som diskuterats under senare år innebär att större delen av bosättarna stannar kvar i de områden som införlivas i Israel i utbyte mot annan mark som blir Palestinsk. Markfrågan är inte det största problemet i konflikten.

Bosättningarna används däremot av Palestinierna som en ursäkt för att inte sätta sig ned och förhandla. Israel är villigt att förhandla, även om man sannerligen skulle kunna peka på raketbeskjutningen från Gaza som ett skäl att låta bli. Personligen tycker jag att oenighet om fortsatta husbyggen låter som ett mindre problem än oavbruten raketbeskjutning, men FN protesterar som vanligt mer högljutt på Israels beteende. Även det är onödigt men inte heller särskilt avgörande.

Media: DN, SvD, SVT
Andra intressanta bloggar om: Israel, Palestina

Linnea Johansson (DN) har knåpat ihop ett antal ”expertåsikter” för att stödja nån sorts tes om att vi, felaktigt, kopplar ihop islamistiska terrordåd med ideologi, medan vi söker andra förklaringsmodeller för rasistiska terrordåd.

Christer Hedin, svensk religionshistoriker och islamolog citeras:

”Det finns en syn på det muslimska samhället som omodernare, som att det är kvar i medeltiden. Man tror också att religionen har ett starkare grepp om samhället, trots att den för en rad muslimer betyder lika lite i dag som för många kristna. Det kan vara en förklaring till att man tror att religionen i högre grad är en drivkraft.”

Jo, de flesta människor har säkerligen den syn som Hedin beskriver. Att stena människor som i Iran, förbjuda flickor att gå i skolan som i talibanernas Afghanistan, och att förtrycka kvinnor som i Saudiarabien kan väl beskrivas både som medeltida och som samhällen styrda av religionen. Det är inte så att folk bara ”tror att religionen i högre grad är en drivkraft” som Hedin säger. Det är en tragisk sanning som lyckligtvis (framför allt för muslimerna) bara gäller ett fåtal muslimer, men den är sannerligen relevant när det gäller att förklara bakgrunden till islamistiska terrordåd.

Hedin menar också att vi, uppenbarligen felaktigt, fokuserar på kulturella orsaker när vi försöker förklara hedersmord. Men om det finns ett spritt kulturellt beteende som stödjer hedersmord är väl det ganska naturligt att vi börjar med den hypotesen. Jag är f.ö. ganska säker på att även hedersmördare utsätts för rättspsykiatriska undersökningar i svenska domstolar.

Massmedieforskaren Ylva Brune citeras och menar att rasister inspireras mer än islamister när terrordåd uppmärksammas av media:

”Många identifierar sig med dem som sympatiserar med Breivik i högre grad än de som sympatiserar med hans muslimska motsvarigheter”.

Det är svårt att förstå både vad hon menar och varifrån hon fått idén. 10 % av Englands muslimer (varav de flesta sekulära) sympatiserade med väpnad jihad efter terrorattackerna i London 2005. Det är lite skrämmande. Vi måste  gå väldigt långt ut i Svenska rasistkretsar innan vi när upp till sådana siffror!

Givetvis är terrordåd som utförs av figurer som ropar att Allah är stor, att betrakta som islamistiska. På samma sätt är Breiviks dåd att betrakta som rasistiskt och nationalistiskt. Givetvis kan alla typer av terrorister vara galna, men även galningarna inspireras av sin omvärld. Kloka tankar om detta framförs av Roland Poirier Martinsson i DN.

Press: DN1, DN2, SvD, SvD2,

Andra intressanta bloggar om  Terrorism, Iran, Breivik

Om universum är krökt kan en horisontell linjes båda ändar mötas, om de dras ut tillräckligt långt till vänster och höger. Så även i politikens värld. Gång efter annan ser vi hur vänsterfolk, med löjeväckande förutsägbarhet, stödjer de mest fascistiska högerkrafter. Vi såg det i samband med Gazabåtsjippot, och nu senast har vi fått läsa hur den tyske författaren Günter Grass pekar ut Israel som den skyldige parten i konflikten mellan Iran och västvärlden.

Verkligheten, som Grass ser den, är att Israel hotar att ”utplåna det Iranska folket”. I verkligheten, som hela den fria världen ser den, är problemet att totalitära Iran håller på att ta fram kärnvapen. Samtidigt hotar Ahmadinejad att utplåna Israel som då överväger är att attackera de Iranska kärnanläggningarna. Inget annat. Måhända överilat, omotiverat, ineffektivt eller förödande för världsfreden. Men, att utmåla Israel som den aggressiva parten är huvudlöst.

Att Grass gör detta samtidigt som västvärlden försöker enas om påtryckningar mot Iran är dessutom politiskt oansvarigt. Och att han, i tider av Syrianska övergrepp och Nordkoreanska testskjutningar, väljer att hacka på Israel, tyder på en allvarligt distorderad syn på världspolitiken.

Universum är kanske inte krökt, men Grass beteende, och det stöd han får från vänsterhåll, visar återigen att det är ett väldigt litet avstånd mellan extremvänstern och extremhögern.

Press: DN, SvD,

Andra intressanta bloggar om Grass, Israel, Iran

oBildad konstutställning

Studieförbundet Bilda ber om ursäkt för att ha avbildat Israeler som råttor i ett av av deras programblad för konstutställningen The holy land – Det håliga landet.

Anledningen är att det har uppfattats som anti-semitism då det ger associationer till nazi-Tysklands jämförelse mellan judar och diverse skadedjur.

Jag tvivlar iofs. på att utformningen av programbladet var ett ”misstag”. Bilda har ett störande trackrecord med ensidiga arrangemang om konflikten i Israel-Palestina. Att dom döljer sig bakom en humantiär mask gör dom bara än mer skenheliga. Stöd för all del Palestinierna, men låtsas inte att ni är opartiska eller representerar en objektiv humanism!

Bilden med råttorna är nu i alla fall borttagen från programbladet, så jag antar att vi är tvungna att besöka själva utställningen för att få ta del av budskapet. So much for ursäkt..

En del kommentarer gör jämförelser med Lars Vilks  framställningar av profeten Mohammed. Det man då helt missar är att Vilks driver med en religion, en symbol och med åsikter. Detta är och bör naturligtvis vara tillåtet, som en del av vår åsikts- och yttrandefrihet. Det är en central del av det demokratiska systemet – alla idéer, åsikter och ideologier ska kunna kritiseras. Men yttrandefriheten gäller inte vilka yttranden som helst. Vi får inte kalla människor med en viss hudfärg för slödder, och vi får inte heller framställa ett folk som råttor. Det kallas nämligen rasism och i det här fallet anti-semitism.

Att man sen inte ska säga saker som man vet sårar andra människor hör till allmänt vett. Men det görs å andra sidan dagligen överallt, och är nått som vi får lov att stå ut med – i demokratins namn.

Andra intressanta bloggar om antisemitism, Israel, Palestina