Mänskliga rättigheter som slagträ i debatten

Allmänna principer för mänskliga rättigheter har alltmer börjat fungera som politiska vapen snarare än medel för att skydda individer mot förtryck och övergrepp. En anledning kan vara att de internationella överenskommelserna i princip talar om en nolltolerans och därigenom ger möjlighet att använda regelverken som slagträ i en debatt som man av olika anledningar vill föra. I väpnade konflikter är det oftast inga problem att finna övergrepp från båda sidor, men genom en selektiv kritik kan man effektfullt få den ena sidan att framstå som förbrytare och den andra sidan som hjälplösa offer.

Så sker allt som oftast i konflikten mellan Israel och palestinierna. Ett antal människorätts- och biståndsgrupper håller i en ny rapport (DN) Israel ansvarig för misären i Gaza och uppmanar EU att ”starkt fördöma den fortsatta blockaden av Gaza och den israeliska regeringens användande av kollektiv bestraffning”.

Israels agerande beror på ständiga raketattacker, som i än större utsträckning kan betraktas som både kollektiv bestraffning och terrorverksamhet mot civilbefolkning. Dessa brott ignoreras helt i sammanhanget, eller nämns i bästa fall i finstilta formuleringar.

Man kan dessutom fråga sig varför inte EU bryter blockaden genom att skicka förnödenheter via Gazas gränsövergång mot Egypten, i fall man nu verkligen vill det. Att det är möjligt visades tydligt för några veckor sedan, när Egypten under några dagar höll övergången öppen. Sanningen är naturligtvis att vare sig EU, Storbritannien eller Egypten vill samarbeta med och stödja hamas mer än Israel vill. Att hävda att Israel, som befinner sig i väpnad konflikt med det styrande hamas, borde ansvara för leveranser av el, mat och andra förnödenheter till samma regim låter onekligen märkligt.

Tyvärr blir slutsatsen att människorättsorganisationerna är mer intresserade av att kritisera Israel än att hjälpa Palestinierna som verkligen har hamnat i ett förfärligt läge efter hamas maktövertagande. Som vi kunde se i en fransk dokumentär häromdagen (tack för tipset Carinne) så håller hamas palestinierna i ett järngrepp och tillåter ingen som helst kritik eller politisk debatt. Vill man framstå som människorättskämpar vore det både klädsamt och en verklig hjälp till palestinierna om man framförde kritik mot detta terrorvälde som orsakat både blockad och israeliska militära aktioner med fruktansvärda konsekvenser för palestinierna.

Intressant är dock att man i rapporten skriver att ” Läget i Gaza är nu det sämsta sedan Israel ockuperade området 1967”. Dels undrar man hur dåligt Gazabornas hade det under Egyptisk ockupation 1949-1967. Dels undrar man varför denna all-time-low inträffar när Israel just LÄMNAT Gaza. Tyvärr utnyttjade inte palestinierna möjligheten till ekonomisk utveckling och samarbete med både Israel och Egypten.